Hur trodde och levde de första kristna
Tidig kristendom
Tidig kristendom, även kallat tidiga kyrkan alternativt fornkyrkan, avser kristendomens äldsta period, ifrån apostlarnas samt nya testamentets tidsperiod fram mot cirka tid 325 tillsammans med inledande konciliet inom Nicaea, var enstaka enhetlig bekännelse antogs. Detta skedde nära identisk tidsperiod likt kristendomen beneath kristne kejsarKonstantin den store blev officiellt rätt tro, samt förföljelserna mot kristna inom allmänhet upphörde temporärt. Den inledande tiden inom fornkyrkan finns återgiven inom Apostlagärningarna samt inom viss mån inom Nya testamentets meddelande.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Detta segment existerar ett beskrivning från Urkristendom.
Den allra första kristendom, ibland kallad urkyrkan, avser kristendomens allra inledande tidsperiod, fram mot runt tid 50, samt främst då detta kyrkoliv vilket beskrivs inom Apostlagärningarna. ifrån Jerusalem spreds tron vid JesusKristus liksom Messias ovan läka Romarriket. dem inledande Jesustroende plats judar dock ganska snart spred sig den nya läran även mot icke-judar samt detta fanns inom detta grekisktalandeAntiokia vilket lärjungarna till inledande gången fick varma kristna (Apg. 11:26) efter Kristus (den grekiska benämningen vid Messias). inom detta Romerska riket utsattes kristna till förföljelser, innan Romerska riket slutligen kristnades beneath 300-talet.[1]
"Historiska kyrkor" existerar enstaka ibland förekommande gemensam benämning på grund av dem kristna kyrkor såsom hävdar ett obruten historisk tradition igen mot Jesus samt apostlarna. Dessa kyrkor besitter alltså ej uppkommit genom någon reformation. mot dessa kyrkor hör mot modell den Romersk-katolska kyrkan, Östortodoxa kyrkan, Koptisk-ortodoxa kyrkan, Syrisk-ortodoxa kyrkan, Etiopisk-ortodoxa kyrkan samt Eritreansk-ortodoxa kyrkan.
Historiska dokument
[redigera | redigera wikitext]Sedan 1800-talet äger historikerna lärt sig alltmer angående dem tidiga kristna samfunden, då varken liturgi, nya testamentets texter alternativt dogmatik plats helt fastlagda alternativt enhetliga inom Romarriket. Tidiga texter från massiv innebörd existerar bland annat Didache (De tolv apostlarnas lära, ifrån 100-talet) samt andra från dem apostoliska fädernas samt kyrkofädernas skrifter. Speciellt tidiga existerar Polykarpos skrifter samt Första Clemensbrevet. 'Hermas Herden ifrån ca 140 ger fakta ifall kyrklig organisation. Speciellt den syrisk-ortodoxa kyrkan utför gällande för att dem äger troget bevarat traditionerna ifrån dem apostoliska fäderna.
"Nya testamentets apokryfer" (en) (jämför apokryferna) äger omdiskuterat innehåll dock återspeglar ett sektion från fornkyrkans liv. Tomasevangeliet (i numeriskt värde skrifter såsom existerar daterade mellan 200 samt 340), enstaka omdiskuterad katalog "citat från Jesus" liksom ej längre räknas vilket enstaka gnostisk text, trots för att detta hittades inom en gnostiskt kontext, Nag Hammadi-biblioteket.
Redan beneath apostlarnas period förekom detta schismer inom kyrkan, olika förkunnare vilket spred läror vilket stred mot den likt plats tradition bland biskoparna. Även lekmän förkunnade inom fornkyrkan, vilket plats uppmuntrat inom Nya testamentet. Detta missbrukades dock från somliga samt skapade förvirring samt splittring, alternativt bara egna vildvuxna grupperingar vilket inom montanismen. Novatianerna fanns enstaka ytterligare assemblage tillsammans strikta krav vid präster, likt katarerna. till för att mildra kaoset organiserades kyrkan enstaka struktur tillsammans med certifierade ämbeten på grund av dem liksom fick utföra speciella sysslor. till för att råda bot vid oenighet mellan biskopar samt präster inom viktiga kristologiska samt soteriologiska ämnen, såsom speciellt diskuterats omkring gnosticismen, doketismen, arianismen samt modalismen, samlades ledarna 325 mot inledande konciliet inom Nicaea, varvid sådana läror diskuterades samt förkastades, samt den nicenska trosbekännelsen utformades. Endast dem vilket höll sig mot denna ortodoxi skulle därefter erhålla äga ämbeten inom kyrkan.
Församlingsliv
[redigera | redigera wikitext]Enligt Nya testamentet skedde gudstjänst vanligen inom hemmen, tillsammans nattvard samt gemensam agapemåltid. Bön kunde förrättas gemensamt inom templet inom Jerusalem samt utbildning inom större hyrd plats. Församlingen inom Jerusalem anges äga levt inom egendomsgemenskap därför för att varenda försörjdes från dem gemensamma tillgångarna. vid andra orter skedde istället insamlingar på grund av för att understödja församlingar vid andra orter tillsammans behov (2 Kor 8). nära samlingarna lästes skrifter ifrån Gamla testamentet, skrivelse ifrån apostlar, samt man berättade "Jesusord" innan dem blev nedtecknade. Delar från den judiska traditionen övertogs, samt man sjöng olika typer från sånger gemensamt. Bönen kunde ledas från olika personer samt andra kunde bekräfta tillsammans "amen", samt "andliga nådegåvor" kunde användas ganska fritt inom samlingarna, tillsammans tungomålstal samt profetia.
De ämbeten liksom människor utvaldes mot plats "äldste" (presbyteros), diakoner/diakonissor (diakonos) samt föreståndare/översyningsman (episkopos, "biskop"). ett oklar vald funktion plats "församlingsänka" (1 Tim 5:9). Tidigt ägde man speciella personer (diakoner) såsom sysslade tillsammans med socialt stöd således för att dem såsom skulle existera själasörjare ej skulle överbelastas (Apg 6).
Ämbeten vilket berodde vid andliga gåvor, dock liksom kunde bekräftas från kyrkan tillsammans handpåläggning, plats apostel, profet, evangelist, herde samt Bibellärare. i enlighet med Nya testamentet fanns ingen prästtitel, utan samtliga troende ägde prästfunktion, samt samtliga troende, inklusive kvinnor kunde dela tillsammans med sig från "gudomlig uppenbarelse" mot församlingen (1 Kor 11:5). andra kvinnor tillsammans speciell funktion plats diakonissan Foibe, Priscilla liksom plats "Paulus medarbetare" samt personligen undervisade Apollos, Junia vilket "högt respekterad vilket apostel" (Rom 16:7). Den judiskt troende handelskvinnan Lydia inbjöd in apostlarna mot sitt byggnad samt enstaka husförsamling bildades hos hon, troligen beneath hennes ledning. Samtidigt förekommer anvisning ifrån Paulus för att ett kvinna ej bör "träda upp likt lärare" inom församlingen, vilket lett mot oenighet angående kvinnors ämbete inom kyrkohistorien.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån norska Wikipedia (bokmål/riksmål), 30 september 2012.