billplan.pages.dev






Postoperativa kontroller vid blödning misstanke

Multimodal smärtbehandling

Multimodal postoperativ analgesi innebär för att flera analgetika tillsammans olika verkningsmekanismer kombineras tillsammans med lokalanestetika (olika administrationssätt, titta nedan) samt icke-farmakologiska metoder på grund av för att ge förbättrad smärtstillande påverkan än varenda preparat/behandlingsmetod ger plats till sig, s k synergi. Behandling tillsammans med en enda analgetikum, monoterapi, medför ökad fara till biverkningar (p g a högre dosering än nära multimodal terapi).

Lokalanestetika

Lokalanestetika, tillsammans alternativt utan tillskott från andra medicin (t ex kombinationer från opioider, klonidin, adrenalin), kunna ge god smärtlindring både per- samt postoperativt. Användning från lokalanestetika är kapabel utföra för att patienten existerar mer vaken, minska risken på grund av komplikationer samt ofta ge förbättrad förutsättningar till tidig mobilisering jämfört tillsammans patienter liksom får enbart generell anestesi följt från opioidbaserad postoperativ smärtlindring.

För polikliniska samt mindre kirurgiska ingrepp förmå engångsinjektion från lokalanestetika artikel framgångsrikt. till mer grundlig kirurgiska ingrepp existerar kontinuerlig kateterteknik för att föredra.

Tidigare äger bupivakain (Marcain) varit detta vanligast nyttja långverkande lokalanestesimedlet. dem nyare isomererna från bupivakain, ropivakain (Narop) samt levobupivakain (Chirocaine), besitter dock visats medföra mindre fara på grund av hjärt- samt neurotoxicitet.

Centrala blockader

Epiduralblockad förmå ge god postoperativ smärtlindring samt äger fått allt större innebörd perioperativt. Metoden kräver både fortlöpande kurs från vårdpersonal samt exakt övervakning från patienten beneath bota behandlingstiden. Epiduralblockad används t ex nära torakotomi, bukkirurgi, kärlkirurgi samt ortopedisk kirurgi vid nedre extremitet.

Både väsentligen friska patienter samt patienter tillsammans med begränsade kardiopulmonella reserver, mot resultat från t ex hjärt-kärlsjukdom, kronisk obstruktiv lungsjukdom alternativt kraftig övervikt, är kapabel förväntas äga god nytta från epiduralanalgesi tillsammans förbättrad postoperativ lungfunktion samt minskad fara på grund av komplikationer.

Patienter tillsammans med koagulationsrubbning, vare sig spontan alternativt läkemedelsbetingad, bör dock ej ges huvud blockad ifall ej koagulationsparametrarna kunna normaliseras. medicin liksom påverkar koagulationen beneath mindre alternativt längre tidsperiod innebär fara på grund av epiduralblödning även då epiduralkatetern avlägsnas.

Epidural behandling tillsammans lokalanestetika, opioider alternativt enstaka kombination från dessa medicin ger god postoperativ smärtbehandling. Lokalanestesimedel ges oftast inom struktur från kontinuerlig epidural infusion, t ex:

Dosen från lokalanestetika samt opioid förmå ofta bli mindre tillsammans patientaktiverade bolusdoser, s k patientkontrollerad epiduralanalgesi (PCEA), jämfört tillsammans enbart kontinuerlig infusion. Detta kunna minska risken till biverkningar samt öka patientens välbefinnande. Rekommendationer till total dygnsdos från lokalanestetika bör ej överskridas.

Opioider kunna även ges såsom epidurala bolusdoser, t ex morfin inom doser ifall 2-4 mg såsom återkomma 2-3 gånger per dygn, alternativt sufentanil (Sufenta) 10-50 µg.

Kombinationen från lokalanestetika samt opioider är kapabel äga större konsekvens tillsammans än givna plats samt ett på grund av sig p g a olika verkningsmekanismer. Mindre doser reducerar risken på grund av biverkningar samt förbättrar chansen på grund av mobilisering från patienten.

Spinal (intratekal/intradural) kateter förmå användas på grund av postoperativ smärtlindring. Kombinationstekniker tillsammans med spinalanestesi liksom engångsinjektion till snabbt anslag följt från inläggning från epiduralkateter inom identisk intersitium till perioperativ smärtlindring existerar ytterligare ett möjlighet.

Spinala opioider kunna ge god smärtlindring inom vila, dock monoterapi tillsammans spinala opioider brukar ofta artikel otillräcklig nära rörelseutlösta smärtor.

Lokal infiltration inom samt kring sår

Behandling från postoperativ smärta tillsammans lokalbedövningsmedel såsom område infiltration, tillsammans med alternativt utan kvarliggande kateter, ger ofta god smärtstillande resultat. Intraartikulär ledning från lokalanestetika, likt även äger god smärtstillande resultat, besitter inom studier visats behärska påverka ledbrosket negativt. Sårinfiltration genom kvarliggande kateter tillsammans periodiska bolusdoser alternativt kontinuerlig infusion förmå användas till smärtbehandling inom flera dagar efter operationer, både inom sluten vård samt på grund av dagkirurgiska patienter efter t ex ljumskbråckskirurgi, bukkirurgi, laparaskopisk kolecystektomi, robotkirurgi, kosmetisk bröstkirurgi samt axelkirurgi.

I.v. lidocain

I.v. bolusinjektion samt infusion från lidocain kunna minska opioidbehov samt smärtskattning inom rörelse samt vila perioperativt. Risker liksom kardiell respektive CNS-toxicitet föreligger dock tillsammans med iv spruta från lidokain vilket kräver adekvat dosering, övervakning samt betryggande säkerhetsföreskrifter ifall administrationsformen övervägs. titta Foo et al 2021.

Perifera nervblockader

Det finns en flertal metoder på grund av perifera nervblockader, detta önskar yttra perineural injektion/infusion från lokalanestetika. Genom för att nyttja ultraljudsteknik är kapabel chansen på grund av gott anslag från bedövningen öka samt riskerna på grund av allvarliga komplikationer minska.

Injektion från långverkande lokalanestetika såsom ropivakain (Narop), bupivakain (Marcain) samt levobupivakain (Chirocaine) nära t ex brakialplexus, ischiadicusnerven, femoralisnervens grenar alternativt s k paravertebralblockader nära t ex bröstkirurgi, är kapabel ge god smärtlindring inom upp mot tolv timmar.

Vid bukkirugi kunna s k TAP-blockad användas (transverse abdominis plane). Blockader från ilioinguinala samt iliohypogastriska nervgrenar kunna användas till smärtlindring efter exempelvis bråckoperationer.

Med inläggning från kateter inom stället på grund av engångsinjektion går behandlingen för att förlänga inom flera dygn tillsammans med hjälp från infusionspump. tillsammans god organisation till uppföljning är kapabel pumpbehandling tillsammans med perifer perineural kateter användas även inom öppen vård. vid vissa kliniker används PCRA (patientkontrollerad regional analgesi) såsom rutinmetod inom samband tillsammans med dagkirurgi.

Allvarliga komplikationer utgörs av:

  • Nervskada

  • Blödning

  • Pneumothorax och/eller andningspåverkan (t ex nära blockad från brakialplexus)

  • Infektion

  • Intravaskulär injektion

  • Överdosering från lokalanestetika

Patienter tillsammans med koagulationsrubbning, vare sig spontan alternativt läkemedelsbetingad, bör ej behandlas tillsammans perineurala injektioner förrän koagulationsparametrarna stabiliserats.

Icke-farmakologisk smärtstillande behandling

Psykologiska metoder

Oro, fruktan samt nedstämdhet existerar riskfaktorer till såväl svår akut, såsom långvarig postoperativ, smärta. Upprepad saklig upplysning, närvarande empatisk anställda, god omvårdnad samt enstaka lugn miljö tillsammans med tillfälle mot avskildhet reducerar risken på grund av tillväxt från svår smärta. Preoperativ upplysning äger visats bidra mot minskat opioidbehov samt mindre sjukhusvistelse.

Avslappningstekniker, andningstekniker, melodier via hörlurar beneath samt efter operationer, fanns på grund av sig alternativt inom kombination tillsammans med hypnotiska tekniker, besitter även demonstrerat sig minska bekymmer, opioidbehov samt smärta.

Transkutan elektrisk nervstimulering (TENS) samt akupunktur

Evidensen på grund av nålterapi samt TENS nära behandling från postoperativ smärta existerar begränsad, dock inom senare studier äger positiva påverkan noterats på grund av bägge metoderna. TENS samt nålterapi existerar inom detta närmaste biverkningsfria samt är kapabel rekommenderas likt tillägg mot ytterligare behandling från postoperativ smärta, framför allt angående effekten från andra metoder existerar otillräcklig och/eller förenad tillsammans med allvarliga biverkningar samt risker.

Farmakologisk smärtstillande behandling

De flesta patienter förmå ges grundläggande smärtlindring tillsammans paracetamol samt sårinfiltration tillsammans lokalanestesimedel. Detta är kapabel kompletteras tillsammans med andra medicin samt behandlingsmetoder, beroende vid individuellt behov samt typ samt omfattning från kirurgi.

Preparat

  • Paracetamol

    Paracetamol utövar sin resultat centralt dock den exakta verkningsmekanismen existerar ej klarlagd. Paracetamol äger ingen tydlig antiinflammatorisk utfall. Peroral (Alvedon, Panodil m fl) alternativt intravenös (Paracetamol) ledning från paracetamol ger smärtlindring inom rekommenderad dosering. Rektal ledning från paracetamol ger lägre biotillgänglighet, längre period mot maximal plasmakoncentration samt sämre analgetisk utfall än efter oral tillförsel samt existerar en, till dem flesta individer, mindre tilltalande sätt för att erhålla läkemedel.

  • NSAIDs (Non Steroidal Anti inflammatorisk Drugs)

    NSAIDs existerar smärtstillande samt febernedsättande medicin liksom verkar genom för att minska produktionen från prostaglandiner via hämning från enzymet cyklooxygenas (COX). COX uttrycks såsom minimalt numeriskt värde isoenzym, COX1 samt COX2. Konventionella NSAIDs påverkar båda enzymen, medan s k coxiber (Celebra, Arcoxia, Dynastat), vilka utvecklats till för att minska risken på grund av gastrointestinala biverkningar, existerar selektiva till COX2.

    På bas från fara på grund av blödning, kardiovaskulär inflytande samt njursvikt begränsas dock användbarheten på grund av NSAIDs hos både äldre samt yngre patienter tillsammans vissa sjukdomar (astma, tarmsjukdomar, reducerad njurfunktion) samt status likt ökar risken på grund av biverkningar tillsammans preparaten. Korttidsbehandling rekommenderas till både NSAIDs samt coxiber. Allergi mot en preparat från NSAID- alternativt coxibtyp utgör kontraindikation på grund av behandling tillsammans med något annat preparat inom gruppen.

    Coxiber medför mindre fara till blödning än sedvänja NSAIDs. Risken på grund av njurpåverkan existerar lika massiv till både NSAIDs samt coxiber, framför allt nära rubbningar inom vätskebalansen. vid bas från risken till framför allt kardiovaskulära biverkningar äger flera coxiber dragits in samt dem liksom finns registrerade inom landet (celecoxib, etoricoxib, parecoxib) existerar kontraindicerade nära hjärtkärlsjukdom.

  • Opioider

    Opioider existerar indicerade nära svår, opioidkänslig smärta. Opioider utövar sin smärtstillande resultat samt ger upphov mot biverkningar genom för att sätta igång opioidreceptorer.

    Morfin existerar förstahandspreparat vid bas från utdragen tradition, grundlig register samt en stort antal administrationsformer. Morfin skall ej användas nära reducerad njurfunktion vid bas från risken på grund av för hög dos utlöst från dem vattenlösliga morfinmetaboliter vilket ackumuleras nära njursvikt. Detta bör beaktas särskilt nära behandling från postoperativ smärta hos äldre. Upprepad dosering från morfin skall undvikas angående beräknat kreatinin-clearance existerar lägre än 30 ml/minut.

    Alternativ mot morfin är kapabel existera t ex:

Illamående, förstoppning, klåda, muntorrhet, urinretention, sedering samt andningspåverkan existerar vanliga biverkningar från opioider.

Preoperativ användning från opioider nära snabb dosökning, samt peroperativ ledning från opioider inom höga doser, t ex alfentanil (Rapifen), fentanyl, remifentanil (Ultiva), kunna leda mot opioidinducerad hyperalgesi (OIH). OIH innebär enstaka smärtökande konsekvens från opioider. Höjning från aktuell opioiddos ger ej smärtlindring nära OIH. Däremot är kapabel byte mot ytterligare opioid respektive antihyperalgetiska medicin, såsom narkotisk substans (Ketalar), äga god konsekvens. bruk från låga intraoperativa doser från fentanyl besitter dock visats leda mot ökad postoperativ smärta.

För mer data ifall dosekvivalenser nära byte från olika opioider, titta behandlingsöversikt:

Smärta, cancerrelaterad – behandling
Behandlingsöversikt

Behandlingsöversikt

Övriga preparat

  • Gabapentin samt pregabalin

    Gabapentin (Neurontin) samt pregabalin (Lyrica) besitter tecken nära neuropatisk smärta samt epilepsi samt utövar sin utfall via kalciumkanaler. Både Gabapentin (600-1 200 mg p.o.) samt pregabalin (75-300 mg p.o.) inom efter individ samt ingrepp anpassad preoperativ dos besitter smärtlindrande samt opioidsparande utfall inom multimodal smärtbehandling. inom ett sektion studier från fortsatt behandling tillsammans gabapentin (600 mg x 3) respektive pregabalin (150 mg x 2) beneath dem inledande numeriskt värde veckorna postoperativt äger incidensen från långvarig postoperativ smärta varit lägre jämfört tillsammans med placebobehandlade patienter. Pregabalin samt gabapentin elimineras renalt samt dosen måste minskas nära reducerad njurfunktion. utmattning samt yrsel existerar vanliga biverkningar. Kombinationen från opioider samt gabapentinoider kunna ge andningspåverkan, varför postoperativ övervakning bör anpassas till sådan risk.

  • Ketamin

    Ketamin (Ketalar) existerar en narkosmedel, såsom äger analgetiska attribut inom subanestetiska doser genom för att binda mot NMDA-receptorer liksom antagonist. enstaka engångs i.v. dos från narkotisk substans (0,1-0,2 mg/kg) följt från enstaka nedsänkt, kontinuerlig i.v. infusion (0,05-0,2 mg/kg/h) besitter visats utveckla smärtlindringen på grund av patienter tillsammans långvarig opioidbehandling (långvarig smärta, opioidberoende) alternativt patienter såsom visar indikator vid OIH (se ovan). Psykisk inflytande, såsom förvirring samt hallucinationer, existerar vanligt.

  • Klonidin

    Klonidin (Catapresan) verkar liksom agonist nära α2-adrenerga receptorer samt är kapabel ges p.o. (licenspreparat, 37,5-75 µg x 4-6), liksom i.v. infusion (1-5 µg/kg per timme) alternativt inom kombination tillsammans med lokalanestetika nära regionala samt centrala blockader. Klonidin motverkar opioidabstinens samt kunna förlänga effekten från lokalanestetika nära centrala samt regionala nervblockader. Biverkningar utgörs bl a från sedering, bradykadi samt hypotension.

  • Kortikosteroider

    Glukokortikoider (främst dexametason dock även betametason) inom i.v. preoperativ engångsdos (> 0,11 mg/kg) besitter visats minska postoperativ smärta genom antiinflammatorisk effekt.

Administrationssätt

  • Intravenös (i.v.) spruta alternativt infusion från medicin ges enklast inom den perioperativa perioden till för att säkerställa fullständig absorption hos ett fastande patient. 

  • Intramuskulära (i.m.) injektioner existerar smärtsamma samt innebär inga fördelar framför i.v. administration. 

  • Subkutana (s.c.) injektioner, vilket kunna äga längre effektduration än i.v. injektioner, existerar smärtsamma samt absorption ifrån den subkutana vävnaden varierar. 

  • Perorala (p.o.) smärtstillande medel kunna ges vilket medicindos alternativt mixtur således snart liksom peroralt intag från vätska existerar möjlig. Anslagstiden på grund av perorala analgetika är kapabel variera mellan 30-60 minuter. Illamående samt kräkningar leder mot sämre absorption, biotillgänglighet samt resultat. medicin tillsammans med kontrollerad frisättning från analgetika (opioider) är kapabel äga osäkert absorption nära stillastående tarm (postoperativ atoni/ileus), vilket försämrar den smärtstillande effekten. 

  • Patientkontrollerad analgetikatillförsel (patient controlled analgesia, PCA) möjliggör analgetikaadministration då patienten trycker vid dosknapp vid enstaka förprogrammerad portabel pump. detta bör finnas ett adekvat smärtlindring inom grunden samt extradoser bör endast användas då smärtintensiteten ökar. PCA-teknik kräver fortlöpande träning från vårdpersonalen, därför för att man existerar väl förtrogen tillsammans med för- samt nackdelar. Patienten måste informeras noga före operationen, samt ofta flera gånger efter operationen, angående hur smärtlindringen samt pumpen fungerar.


    Fördelar

    • Patienten besitter mer övervakning samt individuell anpassning – mindre period mot smärtstillning genom för att patienten är kapabel ta enstaka dos innan smärtan blir till svår, samt inför mobilisering.

    • Det totala analgetikabehovet tillsammans PCA är kapabel artikel mindre än på grund av andra administrationssätt


    Nackdelar

    • Många patienter, tillsammans alternativt utan kognitiva funktionshinder, förstår ej hur pumpen fungerar, får biverkningar, existerar otillräckligt smärtstillade då dem får pumpen alternativt äger icke-opioidkänslig smärta, då opioider ej fungerar oberoende från administrationssätt alternativt dos.

    • Programmeringsfel kunna ge seriös överdosering.

    • Den intravenösa infarten är kapabel avsluta för att fungera.


    PCA går för att nyttja till i.v. ledning från opioider, t ex morfin 1 mg/ml på grund av i.v. bruk alternativt ytterligare opioid, hydromorfon (Palladon) 0,2 mg/ml, ketobemidon (Ketogan) 1 mg/ml alternativt oxikodon (Oxynorm, Oxycodone) 1 mg/ml. Bolusdos existerar normalt 1 ml tillsammans 6 minuters spärrtid, d v s ifall patienten tryckt på grund av för att ett fåtal enstaka dos dröjer detta sex minuter innan dosknappen kunna aktiveras igen. Bakgrundsinfusion existerar mindre vanlig nära behandling från postoperativ smärta då den totala opioidmängden, samt förekomsten från biverkningar ökar utan för att ge mer produktiv smärtbehandling. Doseringen anpassas mot patientens behov beneath uppföljningen.

    Subkutan PCA existerar även möjlig. nära sådan används högre opioidkoncentrationer (t ex morfin 10 mg/ml) till för att undvika på grund av stora volymer.

Speciella patientgrupper

Preoperativ utvärdering från nedanstående parametrar hos patienten existerar många betydande eftersom samtliga dessa tillåtelse fanns på grund av sig, alternativt inom kombination, leder mot för att den postoperativa smärtbehandlingen måste anpassas mot individens förutsättningar samt behov:

  • Läkemedelsanvändning (t ex opioider, antikoagulantia)

  • Kroppskonstitution (t ex skolios, spinal stenos, adipositas)

Andra förhållanden samt sjukdomar t ex hjärtkärlsjukdom, långvarig smärta, blödningsbenägenhet, obstruktiv sömnapné, neurologisk sjukdom, graviditet, kommunikationssvårigheter, kognitiv dysfunktion, upphöjd ålder, njursvikt, psykosociala problem.

Patienter tillsammans med tidigare alternativt pågående missbruk från medicin, alkohol och/eller andra droger bör identifieras innan elektiv kirurgi planeras samt således tidigt vilket möjligt nära akut kirurgi samt trauma eftersom all smärtbehandling från dessa patienter förmå artikel problematisk.

För opioidtoleranta patienter tillsammans preoperativ användning från opioider (buprenorfin, fentanyl, hydromorfon, ketobemidon, kodein, metadon, morfin, tapentadol, tramadol) respektive illegala opioider (t ex heroin) måste dosen från i.v./p.o. opioider på grund av behandling från den brådskande postoperativa smärtan anpassas oberoende från administrationssätt. bruk från narkotisk substans alternativt klonidin (se ovan) förmå utveckla detta postoperativa förloppet.

  • Kodein samt tramadol existerar mindre potenta opioider utan fördelar dock tillsammans ett sektion nackdelar, jämfört tillsammans med potenta opioider inom anpassad dos. Enzymet cytokrom p4502D6 (CYP2D6), såsom saknas hos 7-10 % från europeisk befolkning, behövs till för att kodein samt tramadol bör behärska sätta igång opioidreceptorer. Enzymet CYP2D6 begränsas dessutom från flera medicin, t ex flertalet antidepressiva. Patienter såsom använt kodein samt tramadol beneath utdragen tidsperiod är kapabel existera uttalat opioidtoleranta. Snabb utsättning från tramadol samt kodein, liksom från mer potenta opioider, förmå orsaka tydlig abstinens. 

  • Buprenorfin, vilket verkar både likt opioidreceptoragonist samt -antagonist förmå inom lågdos (Norspan 5-40 µg/h) dock även inom högdos, titta nedan, ges perioperativt tillsammans tillsammans ytterligare potent opioid inom till individen anpassad dos. Högdos Buprenorfin (Temgesic, Subutex samt Suboxone - dem senare besitter tecken nära opioidberoende samt förskrivs från expert inom beroendesjukdomar) är kapabel, nära grundlig kirurgi, placeras ut samt ersättas helt tillsammans med ytterligare opioid perioperativt. Subutex ges liksom s.c. depotinjektion ett gång per tidsperiod samt förmå därmed ej avslutas akut. Kontakta smärtspecialist och/eller den beroendespecialist vilket sköter patientens förskrivning samt läkemedelsbehandling inför kirurgi till förberedelse från den perioperativa smärtbehandlingen.

  • För för att undvika för hög dos bör sårskydd (Buprenorfin, fentanyl) sitta vid hudyta såsom ej värms aktivt beneath operationer samt postoperativ vård. nära upphöjd förhöjd kroppstemperatur (> 38,5 grader) bör fentanylplåster bytas varannat dygn. 

  • Metadon (Metadon) äger komplicerad farmakokinetik samt bör placeras in perioperativt endast angående man existerar väl förtrogen tillsammans med preparatet. Preoperativ, långvarig metadonbehandling tillsammans tecken smärta och/eller opioidberoende bör gå vidare perioperativt. Kontakta ansvarig förskrivare samt smärtspecialist inom god period innan elektiv kirurgi samt sålunda snart såsom möjligt nära akut kirurgi.

  • Tapentadol (Palexia Depot, Palexia) existerar ett potent opioid tillsammans med noradrenerg återupptagshämning inom tablettform. Behandlingen tillsammans med tapentadol är kapabel gå vidare således snart patienten kunna ta p.o. medicin samt kunna kombineras tillsammans med snabbverkande ytterligare opioid.

Patienter tillsammans kognitiva funktionshinder förmå behöva andra metoder på grund av bedömning från postoperativ smärta än individer tillsammans normal kognitiv funktion (se nedan). dem förmå även äga svårt för att nyttja patientkontrollerade tekniker (PCA, PCEA samt PCRA) till postoperativ smärtlindring vid en meningsfullt sätt. Kontinuerlig infusion alternativt parenteral/p.o. dosering från smärtstillande medel vid fasta tidpunkter kunna inom stället kompletteras tillsammans med nära behovs-doser från analgetika givna från vårdpersonal innan förväntad smärta nära t ex mobilisering, omläggningar samt fysioterapi. varenda vårdenheter bör förbättra särskilda rutiner till behandling respektive analys från postoperativ smärta inom dessa patientgrupper.

Patienter tillsammans fara till svårbehandlad postoperativ smärta bör bedömas från smärtspecialist.

För mer kunskap ifall smärtlindring hos speciella patientgrupper, titta även behandlingsöversikter:

Smärta, långvarig – hos äldre
Behandlingsöversikt

Behandlingsöversikt

Smärta, cancerrelaterad – behandling
Behandlingsöversikt

Behandlingsöversikt

Utvärdering från postoperativ smärta

Smärta kunna endast uppskattas, ej bli mättad tillsammans med objektiva metoder. Redan inom den preoperativa bedömningen bör patienter informeras angående smärtskattning samt vilka smärtskattningsinstrument liksom är kapabel anlända för att användas, inom både rörelse samt inom vila. ifall smärtintensiteten existerar upphöjd bör den nyttja metoden på grund av postoperativ smärtlindring utvärderas, kompletteras samt omprövas.

Det finns flera olika smärtskattningsskalor, bl a:

  • Numeric Rating Scale (NRS, 0-10) rekommenderas till vuxna patienter. Välkänd samt finns vid flera olika språk. 

  • Verbal Descriptor Scale (VDS) existerar en alternativ till patienter såsom ej kunna genomföra NRS. VDS består från 4-7 beskrivande mening, t ex ”ingen – enkel – måttlig – svår smärta”.

  • Visual Analogue Scale (VAS) existerar den möjligen maximalt kända smärtskattningsskalan samt förväxlas ofta tillsammans med NRS. VAS, liksom består från enstaka 100 mm utdragen linje tillsammans ändpunkterna ”ingen smärta” respektive ”värsta tänkbara smärta”, äger dock visats artikel svår för att förstå samt nyttja rätt på grund av flera patienter.

För patienter liksom från olika skäl äger kommunikationssvårigheter är kapabel man nyttja ansiktsskalor alternativt olika typer från beteende/observationsskalor, t ex Face, Legs, Activity, Cry, Consolability (FLACC), liksom maximalt används samt validerats inom pediatrisk vård.