Växter som saknar vaskulär vävnad
, liksom existerar rörformiga celler såsom fördelar föda mot växtceller. andra definierande attribut inkluderar stjälkar, rötter samt växtdel.
Kärlväxter existerar mer komplexa än icke-vaskulära växter. Kärlväxter äger ett typ från inre "VVS" likt transporterar varor ifrån fotosyntes, vätska, näringsämnen samt gaser. varenda typer från kärlväxter existerar markbundna (land) växter vilket ej finns inom biovatten tillsammans sötvatten alternativt saltvatten.
Kärlväxter definieras även vilket eukaryoter, vilket betyder för att dem äger enstaka membranbunden kärna, liksom skiljer dem ifrån dem prokaryota bakterierna samt archaea. Kärlväxter äger fotosyntetiska pigment samt cellulosa till för att stödja cellväggarna. likt varenda växter existerar dem platsbundna; dem kunna ej flyga eller fly undan då hungriga växtätare följer tillsammans samt letar efter ett måltid.
Hur klassificeras vaskulära växter?
inom århundraden äger vetenskapsman använt växttaxonomi alternativt klassificeringssystem på grund av för att känna igen, definiera samt gruppera växter. inom detta antika Grekland baserades Aristoteles klassificeringsmetod vid organismernas komplexitet.
Människor placerades högst upp inom den ”stora kedjan från för att vara” strax beneath änglar samt gudar. vilt kom nästa, samt växter förflyttades mot nedre länkar inom kedjan.
vid 1700-talet erkände den svenska botanisten Carl Linné för att ett allomfattande klassificeringsmetod behövs på grund av vetenskaplig lärande från växter samt vilt inom den naturliga världen . Linné tilldelade varenda art ett latinsk binomialart samt släktnamn.
han grupperade även levande organismer efter kungarike samt beställning. Kärl- samt icke-vaskulära växter representerar numeriskt värde stora undergrupper inom växteriket.
Vaskulära samt icke-vaskulära växter
Komplexa växter samt vilt behöver en kärlsystem till för att leva. Exempelvis inkluderar som tillhör människokroppen vaskulära struktur artärer, vener samt kapillärer involverade inom ämnesomsättning samt andning. detta tog små primitiva växter miljoner tid för att förbättra kärlvävnad samt en kärlsystem.
eftersom gamla växter ej ägde en kärlsystem plats deras utbud begränsat. Växter utvecklades långsamt kärlvävnad, floem samt xylem. Kärlväxter existerar vanligare idag än icke-vaskulära växter eftersom vaskularitet erbjuder ett evolutionär fördel.
Evolution of Vascular Plants
Den inledande fossila posten från vaskulära växter går tillbaka mot enstaka sporofyt likt heter Cooksonia Primitiva icke-vaskulära växter kallade bryofyter - anpassade mot för att artikel nation växter inom områden var detta fanns tillräcklig fukt. Växter såsom leverworter mot modell vispbregnar existerar ej sanna ormbunkar eftersom dem bara besitter enstaka bladfri, fotosyntetisk huvuddel vilket grenar sig mot sporangia på grund av reproduktion. Fröfria kärlväxter, mot modell klubbmossor samt hästsvansar, kom nästa inom Devonperioden. Molekyluppgifter samt fossila förteckning visar för att fröbärande gymnosperm liksom tallar, gran samt ginkgos utvecklades miljoner kalenderår innan angiospermer likt bredbladiga träd; detta exakta tidsintervallet diskuteras. Gymnospermer besitter ej blommor alternativt små frukter från växter frukt; frön bildas vid bladytor alternativt våg inom tallkottar. Däremot äger angiospermer blommor samt frön inneslutna inom äggstockarna. Karakteristiska delar från kärlväxter inkluderar rötter, stjälkar, växtdel samt kärlvävnad (xylem samt floem). Dessa många inriktade delar agerar ett kritisk roll inom växternas överlevnad. Utseendet vid dessa strukturer inom utsäde växter skiljer sig väldigt beroende vid art samt nisch. Rötter: Dessa sträcker sig ifrån plantens huvuddel inom marken vid jaktverksamhet efter vätska samt näringsämnen. dem absorberar samt transporterar en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, föda samt mineraler via kärlvävnader. Rötter håller även växter stabila samt säkert förankrade mot blåser vindar såsom kunna tippa träd. Rotsystemen existerar olika samt anpassade mot jordens sammansättning samt fuktinnehåll. Taproots sträcker sig djupt ned inom marken på grund av för att nå dricksvatten. ytlig rotsystem existerar förbättrad till områden var näringsämnen koncentreras inom detta övre lagret från jorden. Några växter vilket epifytorkidider växer vid andra växter samt använder luftrötterna på grund av för att absorbera atmosfäriskt vätska samt kväve. Xylemvävnad: Detta äger ihåliga rör likt transporterar en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, näringsämnen samt mineraler. Rörelse sker inom ett riktning ifrån rötter mot huvuddel, löv samt varenda andra delar från växten. Xylem äger stärka cellväggar. Xylem är kapabel bevaras inom fossilregistret, såsom hjälper mot för att känna igen utdöda växtarter. Floemvävnad: Detta transporterar produkterna ifrån fotosyntes genom växtceller. Löv besitter celler tillsammans med kloroplaster liksom använder solens energi till för att producera högenergiska sockermolekyler liksom används på grund av cellmetabolism alternativt lagras såsom stärkelse. Kärlväxter utgör basen på grund av energipyramiden. Sockermolekyler inom dricksvatten transporteras inom båda riktningarna till för att fördela föda efter behov. Löv: Dessa innehåller fotosyntetiska pigment vilket utnyttjar solens energi. Breda ark äger en brett ytområde på grund av maximal exponering till solljus. Tunna, smala växtdel täckta tillsammans ett vaxartad nagelband (ett vaxartat yttre lager) existerar emellertid mer fördelaktiga inom torra områden var vattenförlust existerar en bekymmer beneath transpirering. Vissa bladstrukturer samt stjälkar äger ryggar samt taggar till för att varna till vilt. enstaka växts löv kunna klassificeras såsom mikrofyller Kärlväxter grupperas efter hur dem reproducerar. särskilt klassificeras dem olika typerna från vaskulära växter genom för att dem producerar sporer alternativt frön till för att producera nya växter. Kärlväxter liksom reproduceras tillsammans med utsäde utvecklade många specialiserad vävnad såsom hjälpte dem för att sprida sig ovan bota landet. Sporproducenter: Kärlväxter är kapabel reproducera tillsammans sporer noggrann vilket flera icke-vaskulära växter fullfölja. dock deras vaskularitet fullfölja dem synligt speciell ifrån mer primitiva sporproducerande växter vilket saknar den vaskulära vävnaden. modell vid kärlsporproducenter inkluderar ormbunkar, hästsvansar samt mossor. Fröproducenter: Kärlväxter liksom reproducerar sig tillsammans med utsäde delas vidare in inom gymnospermer samt angiospermer. Gymnospermer likt tallar, gran, barlind samt cederträ producerar därför kallade "nakna" frön såsom ej existerar inneslutna inom enstaka äggstock. Majoriteten från blommande, fruktbärande växter samt träd existerar för tillfället angiospermer. modell vid kärlfröproducenter inkluderar baljväxter, ätbar del, blommor, buskar, fruktträd samt lönnträd. Kärlsporproducenter vilket hästsvansar reproducerar genom förändringar från generationer inom deras livscykel. beneath detta diploida sporofytsteget bildas sporer vid undersidan från den sporproducerande växten. Sporofytväxten släpper sporer vilket blir gametofyter Gametofyter existerar små reproduktionsväxter tillsammans med manliga samt kvinnliga strukturer liksom producerar haploida spermier vilket simmar mot detta haploida ägget inom den kvinnliga strukturen från växten. Befruktning resulterar inom en diploidembryo vilket växer mot ett fräsch diploidväxt. Gametofyter växer vanligtvis nära varandra, vilket möjliggör korsbefruktning. Fördelning från reproduktionscell sker från meios inom enstaka sporofyt, vilket resulterar inom haploida sporer likt innehåller hälften därför många relaterat till gener ämne nära moderplantan. Sporerna delar sig tillsammans mitos samt mognar mot gametofyter, liksom existerar små växter vilket producerar haploida oval form samt spermier tillsammans mitos mot modell den ledande livsstadiet på grund av den tropiska ormbunken - den stora, vackra växten såsom trivs inom varma, våta platser - existerar den diploida sporofyten. Ormor reproduceras genom för att forma encelliga haploida sporer via meios vid undersidan från fronds. Vinden sprider inom stort sett dem lätta sporerna. Sporerna delas genom mitos, samt bildar separata levande växter likt kallas gametofyter såsom producerar manliga samt kvinnliga gameter såsom smälter samman samt blir små diploida zygoter vilket kunna växa mot massiva ormbunkar genom mitos. attribut hos kärlfröproducenter Fröproducerande kärlväxter, enstaka kategori såsom inkluderar 80 andel från varenda växter vid jorden, producerar blommor samt frön tillsammans med en skyddande skydd. flera sexuella samt asexuella reproduktionsstrategier existerar tänkbara. Pollinatorer kunna omfatta luftström, insekter, fåglar samt fladdermöss vilket överför pollenkorn ifrån anter (den manliga strukturen) från ett växtdel mot en stigma (den kvinnliga strukturen). inom blommande växter existerar gametofytgenerationen ett begränsad -livssteg såsom äger boende inom växterns blommor. Växter är kapabel självbestöva alternativt korsbestämma tillsammans andra växter. Korsbestämning ökar variationen inom växtpopulationen. Pollenkorn rör sig genom pollenröret mot äggstocken var befruktning inträffar, samt en plantdel utvecklas liksom förmå inkapslas inom enstaka ätbar del. mot modell existerar orkidéer, prästkragar samt frön från växter ofta använda som mat dem största familjerna från angiospermer. Frön ifrån flera angiosperms växer inom ett skyddande, närande fruktbarhet alternativt massa. Pumpor existerar ätliga frukter tillsammans läckra massa samt frön, mot modell. Trakeofyter en kärlsystem gav upphov mot rik artsdiversificering, eftersom kärlväxter kunde justera sig på grund av för att passa anpassade miljöförhållanden. detta finns faktiskt cirka 352 000 arter från angiospermer tillsammans med olika former samt storlekar likt täcker jorden. Icke-vaskulära växter växer vanligtvis nära marken till för att ett fåtal ingång mot näringsämnen. Vaskularitet tillåter växter samt växt för att växa många högre eftersom kärlsystemet ger ett transportmekanism på grund av för att aktivt distribuera föda, en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt mineraler genom växtkroppen. Kärlvävnad samt en rotsystem ger stabilitet samt enstaka förstärkt struktur såsom stöder makalös höjd beneath optimala odlingsförhållanden. Kaktus besitter anpassningsbara kärlsystem på grund av för att effektivt hålla kvar vätska samt väta levande celler inom växten. Stora växt inom regnskogen supportas upp från buttressrötterna nära basen från deras bagageutrymme liksom förmå växa mot 15 tramp. Förutom för att ge strukturellt stöd, ökar buttressrötterna ytan på grund av för att ta upp näringsämnen. Kärlväxter agerar ett betydelsefull roll på grund av för att upprätthålla ekologisk balans. existensen vid jorden beror vid växter till för att ge föda samt livsmiljö. Växter upprätthåller liv genom för att fungera likt koldioxidsänkor samt genom för att släppa ut syre inom vattnet samt luften. Omvänt påverkar avskogning samt ökade föroreningsnivåer detta globala klimatet, vilket leder mot negativt resultat från livsmiljöer samt utrotning från arter. Fossilregister tyder vid för att rödved - härstammar ifrån barrträd - besitter funnits såsom enstaka art sedan dinosaurier styrde jorden beneath jura Period. New York brev
för att levde på grund av cirka 425 miljoner kalenderår sedan beneath Silurian Period. eftersom Cooksonia
existerar utrotad, existerar studiet från växtens attribut begränsat mot fossilrekordtolkningar. Cooksonia
ägde stjälkar dock inga löv alternativt rötter, även angående vissa arter tros äga utvecklat kärlvävnad till vattentransport.
samt hornworts - saknar faktiska rötter, löv, stjälkar, blommor alternativt frön.
Karakteristiska delar från vaskulära växter |
alternativt megafyll. mot modell existerar ett tallnål alternativt grässtrå enstaka enda tråd från kärlvävnad liksom kallas ett mikrofil. Däremot existerar megafyll växtdel tillsammans med grenade vener alternativt vaskularitet inom bladet. modell inkluderar lövträd samt löviga blommande växter.
Typer från vaskulära växter tillsammans modell
attribut hos Sporeproducenter
angående dem landar vid enstaka fuktig yta.
. då gameter förenas bildar dem diploida zygoter såsom växer mot sporofyter via mitos
.
Fördelar tillsammans med växtsvaskaritet
(kärlväxter) existerar väl lämpade på grund av markmiljön mot skillnad ifrån deras förfäder marina kusiner liksom ej kunde leva utanför vattnet. Kärlväxtvävnader gav utvecklingsfördelar jämfört tillsammans icke-vaskulära landväxter.
Ekosystem Fördelar tillsammans med vaskularitet
rapporterade inom januari 2019 för att, på grund av för att mildra effekterna från växthusgaser, planterade ett miljögrupp baserad inom San Francisco redwoodsplantor klonade ifrån gamla redwoodstubbar vilket hittades inom Amerika likt växte mot 400 tramp upphöjd. i enlighet med brev
kunde dessa mogna redwoods ta försvunnen ovan 250 ton koldioxid.