Halvfranska är ganska så fina
Bokbinderi
Bokbinderi existerar hantverket för att sammanfoga, vanligen tryckta, papper mot enstaka lärobok.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Bokbinderi plats ända mot mitten från 1800-talet en hantverk, dock inom ljus binds nästan varenda skrivna verk maskinellt. Den traditionelle bokbindaren utför egen varenda arbetsmoment, inklusive konstnärliga överväganden, fram mot detta färdiga bokbandet. nära industriellt bokbinderi besitter man mekaniserat dem olika arbetsmomenten, vilket existerar enstaka förutsättning till beskrivning från stora upplagor.
Arbetsmoment
[redigera | redigera wikitext]- Falsning. noaks ark viks mot häften inom önskat sidformat. då arket falsas inom en veck = 4 sidor, inom numeriskt värde veck = 8 sidor, 3 veck = 16 sidor samt 4 veck = 32 sidor. Förr användes arksignatur liksom hjälp på grund av sorteringen.
- Sortering samt hopläggning. De falsade häftena sorteras samt man kontrollerar för att dem ligger inom nummerföljd (''kollationering''). Efter inbindningen kommer dem för att forma en bokblock.
- Försättspapper. en dubbelvikt växtdel såsom bekläder insidan från pärmarna samt bildar inledande respektive sista bladet inom boken.
- Häftning. dem falsade noaks ark sammanfogas inom ryggsidan tillsammans tråd alternativt ståltråd. nära handbokbindning läggs dessutom ytterligare trådar, s.k. bind ifrån blad mot blad, avsedda för att hålla ihop främre samt bakre pärmarna. Därefter klistras ryggsidan.
- Skärning. Tre sidor (utom ryggen) skärs lodrätt sålunda för att varenda blad frigörs ifrån falsningen.
- Inhängning. Bokblocket samt pärmen förenas. Binden fransas upp inom ändarna samt klistras liksom solfjädrar vid pärmarnas insidor.
- Överklädning. Pärmarnas samt ryggens utsida kläs tillsammans med skinn, material alternativt överdragspapper. Försättsbladens yttre halva (första samt sista bladet inom blocket) klistras mot pärmens insida (''spegel'') samt täcker då bindens fransar samt dem omvikta kanterna från överklädningen. Den fria halvan från försättsbladet kallas ''flygande blad''.
- Ornering. Påtryck från ord samt ornament vid ryggen samt eventuellt även pärmarna. Förgyllning läggs vid liksom bladguld efter bestrykning tillsammans äggvita samt något fett material samt texten/ornamentet trycks tillsammans med uppvärmda metallstämplar.
Vid mer maskinell produktion tillverkas rygg samt pärmar separat samt inlagan klistras sedan vid detta färdiga omslagets insida. Denna konstruktion existerar mindre hållbar eftersom den saknar den handbundna bokens "bind" (se ovan) samt hålls ihop bara från limningen från inledande samt sista sidan vid pärmarnas insidor samt enstaka remsa gasväv vilket klistrats vid bokblockets rygg samt mot pärmarnas insida beneath försättsbladet.
Tyger till överklädning
[redigera | redigera wikitext]För klädning från pärmar finns en stort antal tyger vilket existerar specialanpassade till bokbinderi. då material bör limmas mot pärmens papp får ej lim tränga igenom mot utsidan. Limgenomträngning är kapabel förebyggas vid endera från numeriskt värde sätt:
- Tyget impregneras tillsammans något liksom fyller år maskhålen inom tyget. detta förmå göras tillsammans stärkelse vid identisk sätt liksom stärkning från klädespersedlar alternativt tillsammans vissa suspensioner baserade vid akryl[förtydliga], t.ex. polysiloxane.
- Tygets limsida folieras fabriksmässigt tillsammans material nära tillverkningen beneath exakt övervakning. Papperet bildar då spärr mot limgenomträngning samtidigt liksom detta underlättar fästningen mot pappen. på grund av finare skrivna verk används till pappersfolieringen arkiveringssäkert lim.
Specialtyger till bokbinderi
[redigera | redigera wikitext]Signering
[redigera | redigera wikitext]Bokbindaren är kapabel slutföra arbetet genom för att sätta enstaka bokbindaretikett inom boken.
Bandtyper
[redigera | redigera wikitext]Begreppet "band" refererar mot enstaka boks konstruktion. Man skiljer vid olika typer bland annat efter typen från klädsel från pärmar samt rygg.
- (Helt) skinnband alternativt helfranskt band. Inbundet (trådbundet) samt helt klätt inom skinn.
- Halvfranskt band alternativt halvskinnband. Inbundet (trådbundet) tillsammans rygg samt pärmhörn klädda inom skinn.
- Lädersnittsband. Läderklädd läsning tillsammans med skurna dekorationer samt skrivelse vid utsidan; detta tyska termen Lederschnitt översätts vid svenska tillsammans med läderplastik.
- Blindstämpelsband. Läderklädd lärobok tillsammans med instämplade dekorationer alternativt text.
- Pergamentband. Inbundet (trådbundet) samt helt klätt inom pergament (av get-, får- alternativt kalvskinn).
- Halvpergamentband. Inbundet (trådbundet) tillsammans med rygg samt pärmhörn klädda inom pergament (av get- får alternativt kalvskinn).
- (Hel)klotband. Inbundet (trådbundet) samt helt klätt inom många tättvävt bomullstyg från olika typ (klot).
- Halvklotband. Inbundet (trådbundet) tillsammans med rygg samt pärmhörn klädda inom klot.
- Linneband. Klädning tillsammans textilmaterial från linne.
- Kartonnageband alternativt pappband. Avser inom nyare tidsperiod oftast enstaka limbunden litteratur tillsammans med pärmar från tjock papp, klädd tillsammans med tryckt material. inom äldre tidsperiod åsyftades enstaka inbunden (trådbunden) volym tillsammans med överdrag från papper.
- Pocket alternativt pappersband. Limbundet, tillsammans med pärmar samt rygg från tunn låda tillsammans tryck. inom äldre tidsperiod avsågs tillsammans med pappersband ett trådbunden litteratur, oftast tillsammans enklare häftning. Pappersomslaget kunde existera inom låda alternativt ännu tunnare material samt tillsammans med alternativt utan tryck. Dessa skrivna verk kallas numera oftast på grund av häftade (se nedan).
- Blockband. Maskintillverkat, modernt grupp till massproduktion. varenda fyra sidorna skärs samt bokblockets rygg limmas tillsammans med en snabbtorkande, mjölkliknande speciallim (''lumbecklim'') samt förstärks tillsammans med ett remsa gasväv (till modell telefonkatalogen).
- Häftad. Ett tryckt pappersark från låda falsas runt bokblocket samt limmas mot ryggsidan således för att arket utgör både pärmar samt rygg.
- Partiband. Maskintillverkat omslag (rygg samt pärmar såsom ett avdelning fästs mot bokblocket).
- Danskt band. Mjuka pärmar tillsammans invikta flikar.
- Välskt band. Rygg samt hörn existerar överklädda tillsammans skinn samt pärmsidorna tillsammans med papper.
Efter vem liksom besitter beställt bandet talar man även ifall privatband samt förlagsband. Dessa begrepp äger även något oegentligt kommit för att betyda "handbunden bok" respektive "partibunden bok"
I många tidiga skrivna verk (700-talet samt framåt) gjordes pärmarna från tunna träskivor, ofta överklädda tillsammans läder alternativt pergament. ifrån 1400-talets slut börjar man inom Italien, efter orientaliskt påverkan, nyttja låda inom stället till virke inom pärmarna. vid 1800-talet uppfanns metoden för att klä rygg samt pärmars utsida tillsammans med slitstarkt material, således kallat klotband (av engelskanscloth = tyg). Tyget, oftast bomull blandat tillsammans med stärkelse på grund av stadga, valsades inom enstaka kalander. Valsningen gav klotbandet ett motståndskraftig yta.
Snitt
[redigera | redigera wikitext]Snitt existerar benämningen vid bokblockets skurna kanter dvs övre snitt, främre snitt (framsnitt) samt fotsnitt. varenda snitt, alternativt enbart detta övre, är kapabel vara:
En konstverk vid främre snittet från enstaka boks inlaga kallas till framsnittsmålning.
Prägling
[redigera | redigera wikitext]Prägling existerar termen på grund av dekorationer vid ryggens samt pärmarnas utsidor. dem allra första dekorationerna gjordes vilket snitt tillsammans med enstaka vass skärverktyg inom omslagslädret. Tekniken användes allmänt mot slutet från 1400-talet. Senare används blindpressning (blindtryck) var mönster pressas in inom lädret tillsammans med stämplar - ett teknik vilket används allmänt mot 1600-talet. Guldpressning inspirerades ifrån Orienten samt började användas vid 1400-talet inom Italien dock ursprunglig vid 1600-talet inom den germanska världen.
Den vanligaste formen från prägling idag existerar "varmprägling" såsom används vid inom stort sett varenda ämne. Metoden innebär för att man medelst ett värmeaktiverad folie samt enstaka uppvärmd kliché förmå prägla samtliga sorter från logotyper samt tillsammans med blanka ämne likt silver, guld, koppar, tillsammans mera, samt även "hologram", mot modell "spectra", vilka existerar omöjliga för att åstadkomma tillsammans nuvarande andra tryckmetoder. enstaka ytterligare struktur existerar blindprägling, då man använder numeriskt värde klichéer, enstaka underliggande samt ett överliggande, tillsammans med spegelvända profiler på grund av för att åstadkomma en reliefliknande konsekvens.
En något äldre teknik till prägling plats åtgärda "blytyper" vilket monterades inom ett således kallad "stilkast" var bokstäverna ett samt enstaka kläms fast inom enstaka rad utgörande titeln vid boken samt stilkasten värms upp samt pressas mot bokryggen tillsammans med folien emellan. Denna teknik existerar svår för att nyttja då kravet vid noggrannhet existerar många stort då bokryggen existerar välvd. Minsta misstag resulterar inom ett suddig prägling samt tillsammans bokens kasserande vilket konsekvens. detta går även för att trycka titel vid pärmen före inhängning samt då behöver man bara kassera pärmen nära misstag inom tryckningen.
Format
[redigera | redigera wikitext]Formatet vid enstaka litteratur beror från hur flera gånger detta tryckta arket vikts. dem gammal formatbeteckningarna förmå därför bara tillämpas vid skrivna verk tryckta beneath perioden då pappret tillverkades till grabb, alltså fram mot 1800-talets inledande hälft. Senare äger dem ursprungliga formatbeteckningarna börjat användas likt ungefärliga storleksangivelser i enlighet med nedan:
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Key, Kerstin (1952). Amatörbokbinderi. (6. uppl.). Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris1454584
- Riberholt, K; Drastrup, A (1976). Bind böckerna själv. Vällingby: Strömberg. Libris10499677. ISBN 91-7148-551-1