billplan.pages.dev




Vad är bukspottkörteln till för

Bukspottkörtel

Bukspottkörtel, pankreas alternativt pancreas[1](grekiskapan- samt krẹas(kött): helt från kött)[2] existerar en körtelorgan hos ryggradsdjur. Den består från ett exokrin sektion (utsöndrar enzymer samt bikarbonat såsom bryter ned födoämnen)[3] samt enstaka hormon sektion (insöndrar insulin, glukagon samt somatostatin).

Anatomi

[redigera | redigera wikitext]

I människor existerar bukspottkörteln en 15–25 cm långt kroppsdel inom buken samt ligger på baksidan magsäckens samt inom nära anslutning mot tolvfingertarmen. Bukspottkörteln kunna delas in inom tre regioner: Bukspottkörtelgången (ductus pancreaticus) löper genom bukspottkörteln samt tömmer pankreassaft inom den andra delen från tolvfingertarmen (området kallas till Vaters ampull samt ampulla hepatopancretica). Gallgången ansluter sig mot bukspottkörtelgången inom närheten från den punkten. Vissa personer äger även enstaka andra bukspottkörtelgång (ductus pancreaticus accessorius) vilket utlöper ovanför huvudgången (och gallgången) samt existerar ett embryonal rest.

Bukspottkörteln besitter sin blodförsörjning framförallt via mjältartären samt tarmkäxartären. Venöst avflöde sker via enstaka först ven likt ansluter sig mot portådern.

Endokrin del

[redigera | redigera wikitext]

Det finns fem huvudtyper från celler inom dem Langerhanska öarna, vilka är:

De Langerhanska öarna existerar ett kompakt session från endokrina celler såsom existerar strukturerade inom kluster samt liksom genomsyras från en kapillärnät. dem flesta från öarnas celler står inom direkt förbindelse tillsammans blodet inom kapillärerna, samt är kapabel därmed utsöndra sina varor direkt mot blodet.

Exokrin del

[redigera | redigera wikitext]

Den exokrina delen utsöndrar pankreassaft innehållande enzym mot tolvfingertarmen (duodenum) såsom deltar inom nedbrytande process från födoämnen. Bland annat lipaser, proteaser, amylaser samt nukleaser. Proteaser utsöndras mot största sektion inom zymogen form eller gestalt, d.v.s. såsom inaktiva proenzym. Detta vid bas från för att proteaserna ej bör avbryta ner pankreas samt spridas mot bukhålan (abdomen) samt övriga kroppsdel. detta finns enstaka energisk form eller gestalt från trypsin, en proteas såsom begränsas från enstaka trypsin-inhibitor inom pankreas. Väl inom tolvfingertarmen (duodenum) aktiverar trypsin dem övriga proteaserna chymotrypsinogen, proelastas samt prokarboxypeptidas mot chymotrypsin, elastas samt karboxypeptidas var dem bryter ner proteiner.

Skadeverkningar vid bukspottkörteln

[redigera | redigera wikitext]

Pankreatit

[redigera | redigera wikitext]

Pankreatit innebär för att bukspottkörteln blivit inflammerad. Akut pankreatit beror huvudsakligen vid överdriven alkoholkonsumtion alternativt gallsten[4], dock även vissa medicin liksom ACE-hämmare samt viss diuretika kunna existera bakomliggande[5]. Orsak mot kronisk pankreatit existerar huvudsakligen en långvarigt alkoholmissbruk dock även bakomliggande sjukdomar således såsom hemokromatos.[6]

Bukspottkörtelcancer

[redigera | redigera wikitext]

Den största samt säkraste riskfaktorn till cancer inom bukspottkörteln existerar tobaksrökning.[7] Kronisk pankreatit är kapabel likaså öka risken samt således existerar återigen långvarig alkoholkonsumtion enstaka riskfaktor.[6][8] ett koppling tillsammans snus äger påtalats samt inom ett analys vid uppgift från EU-kommissionen drogs slutsatsen för att former från rökfri tobak existerar cancerogena samt för att bukspottkörteln existerar "a main mål organ"[9], kopplingen besitter dock blivit ifrågasatt.[10][11]

Då körteln existerar placerad omgiven från vitala kroppsdel sprider sig cancern ej sällan mot något som ligger nära eller är i närheten lever, lungor samt tarmar. 2011 fanns den relativa 10-årsöverlevnaden 3,3% till män samt 4,4% på grund av kvinnor.[12]

Exempel vid övriga sjukdomar inom bukspottkörteln

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^”Bukspottskörtel”. Nationalencyklopedin. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/bukspottk%C3%B6rtel. Läst 26 månad 2019. 
  2. ^ Prismas främmande ord. Norstedts. 2001. sid. 378. ISBN 91-7227-287-2 
  3. ^https://www.cancerfonden.se/om-cancer/bukspottkorteln
  4. ^Guyton, A. C., & entré, J. E. (2006). Textbook of Medical Physiology (11) 
  5. ^Kaurich Tracie (2008). ”Drug-induced acute pancreatitis”. Proceedings (Baylor University.Medical Center) 21 (1): sid. 77-81. 
  6. ^ [ab] Eberhard, D., Smith, T., & Alvi, S. (2003). Stora familjeläkarboken: Den kompletta moderna medicinska uppslagsboken. 
  7. ^”Bukspottkortelcancer”. Cancerfonden. 10 juli 2013. Arkiverad ifrån originalet den 9 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150109014119/http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Bukspottkortelcancer/. Läst 20 januari 2015. 
  8. ^Ericson, E., & Ericson, T. (2013). Medicinska sjukdomar: Patofysiologi, omvårdnad, behandling.. Lund: Studentlitteratur 
  9. ^”Health Effects of Smokeless Tobacco Products”. http://ec.europa.eu/health/ph_risk/committees/04_scenihr/docs/scenihr_o_013.pdf. Läst 21 januari 2015. 
  10. ^Bertuccio, P., La Vecchia, C., Silverman, D. T., Petersen, G. M., Bracci, P. M., Negri, E., . . . Boffetta, P. (2011). ”Cigar and pipe smoking, smokeless tobacco use and pancreatic cancer: An analysis from the international pancreatic cancer case-control consortium (PanC4).”. Annals of Oncology : tjänsteman Journal of the europeisk kultur for Medical Oncology / ESMO. doi:10.1093/annonc/mdq613. 
  11. ^Lee, P. N. (2013). ”Epidemiological bevis relating snus to health--an updated review based on recent publications.”. Harm Reduction Journal. doi:10.1186/1477-7517-10-36. 
  12. ^”Cancer inom siffror 2013” (PDF). Socialstyrelsen. Arkiverad ifrån originalet den 7 månad 2015. https://web.archive.org/web/20150207113044/http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19108/2013-6-5.pdf. Läst 21 januari 2015.